Hur många ansiktsuttryck kan
När det inte sker brukar det första leendet slockna och personen kommer fråga sig varför gensvaret uteblev. Medan vi kan dra på mungiporna och visa tänderna är musklerna runt ögonen svårare att kontrollera. Om en anställd i mötet med kunder förväntas le hela tiden har det visat sig att det kan påverka dem psykisk medan dem tvingas pressa tillbaka andra känslor.
Felet är att vi utgår från att uttrycken är transparenta, att personens tankar återspeglas i dennes uttryck. Det är inte alltid så lätt att veta vad som är vilket, men ofta är det i ögonen som svaret finns.
Att kunna kontrollera sina känslor och använda uttryck för att manipulera kan dessutom ge fördelar inom gruppen. Hur stränga kraven är varierar förstås, men det är något som kan vara förödande. Att le kan också bli ett krav. Artikel publicerad: Ansiktsuttryck och leenden Hur vi avläsa känslor genom ansiktsmuskler och olika sortens leenden. A nsiktsuttryck kan i likhet med kroppspråk förknippas med känslosignaler.
Olika ansiktsuttryck
Den inställsamma och vänliga fasad vi regelbundet förväntas visa upp kan skapa en oreda i vårt inre och de konstgjorda känslor vi vänjer oss att visa upp kan öka avståndet till våra egentliga känslor. Det är förstås ingen medveten handling, men det säger något om den grundläggande vikt som ligger i denna särskilda ansiktsmimik. Gester och ansiktsuttryck kan ha varit viktiga inslag i människoapans tidiga kommunikation.
Till skillnad från skådespelare med uttrycksfullheten som yrke är en genomsnittlig människa långt mer tillbakahållen i fråga om ansiktsrörelser. Uteblir leendet när det förväntas kan situationen bli stel och den potentiella samhörigheten infinner sig inte. Kvinnor ler mer än män. Höga nivåer av hormonet testosteron har ett samband med färre leenden.
Kvinnornas högre frekvens av leenden märks särskilt i offentliga sammanhang samt att de även har en större tendens än män att le då dem blir generade eller besvärade.
Hur manga ansiktsuttryck kan vi gora?
Hur vi ler och hur ofta påverkar oss som personer. Leendet Med ansiktets mimiska muskler kan vi framkalla leenden. Det är samtidigt delvis en skillnad som är situationsbunden.
Inom vissa yrken kan den anställde uppmanas att le av arbetsgivaren. Ett äkta leende däremot växer fram gradvis och förblir sedan inte fixerat utan kan förändras något medan det pågår. Detta har visat sig vara påverkat av testosteronhalten. Det obrutna leendet fungerar då som en spärr som gör oss stelare än vi kanske helst själva önskat.
Den som ler, men inte får ett leende tillbaka kommer i många fall betrakta den andre som en sur, högfärdig eller kanske blyg person. Hur apor till skillnad från människor saknar kontroll över sina ansiktsuttryck beskrivs av beteendevetaren Peter Gärdenfors som påpekar att "de individer bland hominiderna som kunde simulera sina känslomässiga uttryck eller undertrycka dem skulle lyckas oftare med sina bedrägerier" och att det därför skulle finnas ett evolutionärt tryck på kontrollen av ansiktsmuskler.
Leenden kan både initiera en kontakt och få ett samtal att pågå längre. Det finns även förlägna leenden, vilket ofta sker hos personer som har komplex för sitt leende och kanske mer specifikt sina tänder. Analyser av ansiktsuttryck har inordnats i det system som kallas Facial Action Coding System FACS och inbegriper ansiktsuttryck, huvudrörelser, ögonrörelser och specifika rörelser av ansiktsmuskler.
Ansiktsuttryck och vad dem säger för något
Sådana pantomimer hör dock mest till filmens värld. Mer läsning: Vad gör oss omtyckta och vad får oss att tycka om andra?
Med tanke på de sociala varelser vi är skulle man förmoda att vi var bra på att avläsa ansiktsuttryck. Att vara restriktiv med sina leenden gör oss ofta mer tillbakahållna i sociala sammanhang. Med ansiktets mimiska muskler kan vi framkalla leenden. Ett leende förväntas oftast besvaras av ett leende. Men i verkliga livet misstar vi oss ofta på andra personers intentioner när vi försöka syna dem utifrån kroppsspråk och ansiktsrörelser.
Leenden gör oss omtyckta och att sakna ett spontant leende är något av ett socialt handikapp. Vi vet alla vad ett leende på det stora hela signalerar, men det finns en mängd kategorier: det inställsamma leendet, det urskuldande leendet, det självbelåtna leendet, hånleendet, det gåtfulla och det skälmska leendet är några.
Det finns studier som bekräftar att personer som ler mycket i genomsnitt lyckas bättre i livet ifråga om yrkeskarriär och personligt välmående. Redan det nyfödda barnet använder leendet till att stärka bandet med sina föräldrar. Men så är långt ifrån alltid fallet.