Hur många år kan en mussla bli
Då larverna nästa vår släpper taget om fiskens gälar måste de landa på en ren botten av sand eller grus för att överleva och fortsätta växa. Det är mycket troligt att temperatur eller någon annan förändring i musslornas miljö indikerar för honorna när larverna kan släppas fria [ 2 ]. Honorna sprutar ut mellan 1 och 4 miljoner glochidielarver plötsligt och mycket synkroniserat, under en period av 1 till 2 dagar.
Vissa taxonomer kategoriserar den lokala populationen av flodpärlmussla i Irland som underarten M. Flodpärlmusslan har ett hårt yttre skal med en mycket blank insida mantel , som ibland kan upplevas ha färgskiftningar beroende på betraktningsvinkel, och en mjukdel. Skalet är kalkbaserat, tvådelat och fungerar som skydd mot andra djur.
Flodpärlmusslan är ett av de ryggradslösa djur som blir allra äldst. Flodpärlmusslan förväxlas lätt med tjockskalig målarmussla. Fisken verkar inte ta skada av larven och att parasitera på dess gälar tillåter dem att kolonisera nya områden uppströms. Musslans pärlor bildas då främmande partiklar följer med vattnet in i musslan då den andas och äter. Endast en på miljoner lyckas etablera sig som en mussla.
Pärlmusslan har sin främsta utbredning i norra Europa [ 1 ] där den lever i rinnande, kalkfattiga och klara vatten. Individer kan leva i över år och den äldsta funna musslan var år gammal. Musslan hålls stängd med hjälp av två muskler som går från ena skalet till det andra i var sin ände av musslan [ 7 ]. Det är mycket få larver som överlever, nästan alla larver sveps med av strömmen och dör, men några dras in i gälarna hos lax, öring eller nordamerikansk bäckröding.
Flodpärlmussla Margaritifera margaritifera är ett fridlyst sötvattenlevande blötdjur som tillhör klassen musslor. Den kan leva på bottnar av sand, grus eller sten. Musslorna växer mest under sommarhalvåret och bildar då årsringar i sitt skal, så att räkna dessa är det mest pålitliga sättet att bestämma en musslas ålder. Det är möjligt att denna filtreringsmekanism renade vattnet till fördel för andra arter där flodpärlmusslan tidigare var mycket vanlig.
Arter som kunnat ha fördel av detta är till exempel lax och öring , fiskar som flodpärlmusslan är beroende av för sin fortplantning.
Hoten mot flodpärlmusslan
Musslans skal är bilateralt symmetriska och musslan saknar huvud. Skalen är på ryggsidan rörligt sammankopplade med något liknande ett gångjärn och har strax nedanför så kallade låständer vilket måste vara en evolutionär kvarleva eftersom de är för små för att fylla någon funktion [ 7 ] , den inre av de två tänderna är mindre utvecklad än den yttre [ 6 ].
Pärlfisket förbjöds i Sverige Flodpärlmusslan har sin utbredning på norra halvklotet, främst i de tempererade områdena i Europeiska Ryssland , Skandinavien , Skottland och förmodligen i Kanada. Stora populationer hittas endast i Kanada , nordvästra Ryssland och i nordöstra Skandinavien.
Om musslan då inte kan göra sig av med partikeln så överlagras den med pärlemor från manteln i musslans skal. Det inre skalet blir allt kraftigare ju äldre musslan blir. På insidan av skalet sitter två mantelflikar som innesluter hela djuret. Larverna är omkring 0,,7 millimeter långa och liknar små musslor, men deras skal hålls isär tills de stöter på ett passande värddjur.
Flodpärlmusslan har gått starkt tillbaka och är idag utrotningshotad. Skalet slår då igen på djurets gälfilament där de drar näring från fiskens blodomlopp och växter till nästa vår.
Musslan har även en fot som går ut genom springan mellan skalen. De befruktade äggen utvecklas sedan i fickor på honornas gälar under flera veckor och släpps fria någon gång mellan juli och september som små larver kallade glochidielarver. Under inandningen följer små organiska partiklar med vattnet, vilket är musslans föda. Larverna kan överleva utan värddjur i upp till 6 dagar, men de allra flesta som klarar sig stöter på sitt värddjur efter bara någon timme [ 2 ].
Den når könsmognad vid års ålder och fortplantar sig genom att hanarna mellan juni och juli sprutar ut sina spermier i vattnet som sedan följer med vattnet under inandningen in i honorna där de befruktar äggen.
Flodpärlmusslans hela nervsystem består av tre nervknutor, känselorganen utgörs av hudflikar som sticker ut ur skalet. Unga musslor är oftast gulaktiga och blir mörkare allt eftersom de växer. Foten är vit och mycket stor den kan bli lika stor som skalet då den sticker ut [ 6 ] och musslan kan använda den för att flytta sig korta sträckor, eller för att hålla sig fast till exempel mellan stenar.
Mantelvävnaden är det mest väsentliga för att pärlor ska kunna uppstå. De inre organen sitter mellan foten och det övre skalet. Flodpärlmusslan utövar könslig reproduktion , något den har gemensamt med många andra musslor Bivalvia. Flodpärlmusslan har fyra gälblad som ligger på insidan av mantelflikarna och bildar två blad på vardera sida av kroppen [ 7 ].