bertype.pages.dev




Hur vet man om man haft vattkoppor


Sedan uppstår ett kliande, blåsformigt utslag. Blåsorna, som är vattenklara och lätt går sönder, är ofta omgivna av en smal rodnad. Smittsamheten är mycket hög redan någon till några dagar innan de vätskefyllda blåsorna uppstår. Det virus som orsakar vattkoppor och därefter kan orsaka bältros, varicella-zostervirus, tillhör gruppen herpesvirus.

  • Sjukdomsinformation om vattkoppor och bältros — Folkhälsomyndigheten
  • Hur vet jag om jag haft vattkoppor?
  • Men majoriteten av alla
  • Det är möjligt, men inte nödvändigt, att mäta antikroppar.
  • doktorse › faq › vaccination
  • Hosta ingår ofta i bilden vattkoppor i luftrörens slemhinnor. Vi har byggt webbplatsen i enlighet med gällande standarder, i stället för att anpassa den efter felaktigheter och brister i specifika webbläsare. Man får således inte bältros av att ha träffat en annan person med vattkoppor eller bältros.

    [MEMRES-2]

    Utslagen är mycket karakteristiska med sin oftast mycket tydligt ensidiga utbredning dubbelsidig bältros kan förekomma. Diagnos ställs i regel utifrån den typiska kliniska bilden men kan bekräftas genom fynd av virus från blåsor, eller genom att aktuella, virusspecifika antikroppar påvisas i blodprov.

    hur vet man om man haft vattkoppor

    Genväg till innehåll på sidan: Bältros — symtom, komplikationer, behandling och diagnostik. De flesta smittas av vattkoppor som barn. Man vet inte säkert varför det sker en reaktivering av vattkoppsvirus så att bältros uppstår, men förändringar i kroppens immunförsvar kan vara en orsak. Oftast uppstår nya blåsor i ungefär en veckas tid. I övrigt behandlas sjukdomens symtom med till exempel klådstillande medel. Initialt kan feber och lätta allmänsymtom förekomma.

    Utslagen föregås ofta av uttalade smärtor som kan likna andra sjukdomstillstånd, och smärtorna kvarstår inte sällan lång tid efter det utslagen försvunnit. Efter genomgången sjukdom, med eller utan symtom, finns vattkoppsvirus vilande latent kvar i nervceller i kroppen. Med tiden blir blåsornas innehåll grumligt, varefter de torkar in och bildar skorpor. För bältros kan någon inkubationstid inte anges utan sjukdomen kan uppstå när som helst under livet efter att man har haft vattkoppor.

    Detta brukar först ses på bålen, senare i ansikte, hårbotten och munhåla. Vattkoppor smittar från person till person främst via luften runt den som är sjuk. Vad gäller barn är det sällan nödvändigt eftersom sjukdomen oftast är lindrig. Smittsamheten kvarstår så länge nya utslag uppstår. Herpesvirus utmärker sig bland annat av att virus efter den primära infektionen ligger latent i kroppen och kan reaktiveras senare i livet.

    Detta kan sannolikt förklara att bältros framför allt drabbar personer över 50 år. Vattkoppor är en välkänd, mycket smittsam men för det mesta mild utslagssjukdom. Den gamla benämningen "helveteseld" är talande. Komplikationer kan uppstå genom att blåsorna infekteras av hudbakterier, till exempel stafylokocker. En person som aldrig haft vattkoppor har inget vilande vattkoppsvirus i kroppen och kan därför inte få bältros.

    vattkoppor utan feber

    Inkubationstiden för vattkoppor är oftast 14—16 dygn men kan variera mellan 10—21 dygn. För att du ska få den bästa användarupplevelsen rekommenderar vi dig att använda den senaste versionen av någon av de vanligaste webbläsarna Microsoft Edge, Microsoft Edge Chromium, Google Chrome, Safari, Mozilla Firefox. Denna information gör inte anspråk på att vara fulltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

    Bältros är inte särskilt smittsamt, men kan smitta via direktkontakt med sårvätska från blåsorna.

    Sjukdomsinformation om vattkoppor och bältros

    Den som smittas kan då få vattkoppor om den ej haft det tidigare. Utslagens utbredning beror på att virus vandrar från nervknutor vid ryggmärgen ut längs en nerv och ger upphov till blåsbildning i huden inom nervens utbredningsområde. Ovanligare komplikationer är en lunginflammation som kan vara mycket besvärlig, och hjärnhinneinflammation, ibland också hjärninflammation. Mängden blåsor kan variera stort mellan individer.

    Sjukdomen börjar oftast med lätt till måttlig feber och värk i kroppen något dygn. Särskilt allvarlig är sjukdomen om den drabbar personer med nedsatt immunförsvar eller drabbar ett nyfött barn till en mor, som just i anslutning till förlossningen insjuknat i vattkoppor. En person med bältros kan inte smitta en annan person så att den får bältros.

    Den vilande infektionen kan senare i livet blossa upp igen och den drabbade får då bältros. Klådan är ofta besvärande.