Vilka acceptfristen finns i avtalslagen
Vad är Avtalslagen?
Dotevall, Avtalslagen en kommentar, ; J. Hellner, Kommersiell avtalsrätt, , s. När det är fråga om okomplicerade avtal — t.
Avtalsbundenheten inträder alltså i två steg, först är anbudsgivaren ensidigt bunden av sitt anbud, därefter blir acceptanten bunden av sin accept. Ramberg, Allmän avtalsrätt, , kap. När båda parter är bundna föreligger ett bindande avtal.
Avtalsbundenhet kan uppkomma på olika sätt, bland annat genom att parterna utväxlar anbud och accept. Parter kan också komma överens om att bundenhet ska uppkomma samtidigt enligt kontraktsprincipen, se www. Om ingen tidsfrist indikerats, är anbudsgivaren ensidigt bunden under skälig tid. Rättsfall: NJA s. André, Marknadsföringsansvar, , s. Johansson i J. Lindell-Frantz, Den legala acceptfristen, ; P.
Nordell, Avtalsfrihet och prisinformation, SvJT s.
Lawline svarar
Enligt avtalslagen föreligger bundenhet för anbudsgivaren redan i och med att mottagaren tagit del av ett skriftligt anbud. Det spelar nästan ingen roll vad de förhandlande parterna använder för terminologi. Kontraktsprincipen gäller för vissa formbundna avtal i svensk rätt t. Ett muntligt anbud som inte antas omedelbart är inte bindande.
När båda parter härigenom är bundna uppkommer ett för båda parter bindande avtal. Det är vanligt att förhandlande parter utväxlar inte endast två meddelanden — ett anbud och en accept.
Legal acceptfrist
Kontraktsprincipen innebär att båda parterna blir bundna samtidigt s. Parter förhandlar ofta om villkor t. Detta kallas för löftesprincipen. CISG bygger på kontraktsprincipen på så sätt att anbudsgivaren inte är ensidigt bunden av sitt anbud, utan fri att återkalla det fram till dess anbudstagaren avsänt sin accept, Art. Anbudsgivaren är bunden i och med att anbudstagaren avsänt accepten, men anbudstagaren kan återkalla accepten till dess accepten kommit fram till anbudsgivaren, Art.
Anbudet är alltså inte ensidigt bindande enligt dessa internationella instrument. Bara för att det står "anbud" betyder det inte att det utgör ett rättsligt förpliktande anbud. Det bindande anbudet är den åtgärd som sätter igång avtalsmekanismen enligt anbud-acceptmodellen. Den innebär att anbudsgivaren kan återkalla sitt anbud fram till dess båda parter är bundna.
Så snart avtalet är komplext på så sätt att parterna behöver komma överens om flera villkor, är emellertid det vanliga att parterna först förhandlar genom att lämna oförbindande förslag och efter ett tag övergår i skarpt läge med utväxling av bindande anbud och accept. Istället sänder parterna en mängd dokument till varandra.
Vanliga namn på dokument som utväxlas är "förfrågan", "beställningsunderlag", "erbjudande", "offert", "prislista", "beställning", "bekräftelse", "konfirmation" och "anbud". I angloamerikansk rätt uppstår bundenheten samtidigt för båda parter när anbudsmottagaren avsänt sin accept the mailbox rule. Litteratur: J.
Lindell-Frantz, Avtalsrätt I, , kap. Hultmark, Elektronisk handel och avtalsrätt, , s. Det kan då vara svårt att i efterhand reda ut vilket dokument som ska klassificeras som anbud och vilket som utgör accept eller om kanske inte något dokument kan ligga till grund för avtalsbundenhet enligt anbud-acceptmodellen.
Avtalsbundenheten uppkommer i så fall i två steg på så sätt att först blir anbudsgivaren bunden och därefter blir acceptanten bunden. Ett erbjudande som är riktat till en obegränsad krets utgör inte ett bindande anbud. Därför är det viktigt att avgöra vad som utgör ett bindande anbud. En part blir ensidigt bunden redan av löftet att på vissa villkor sluta avtal med annan.